Schäfern är fortfarande den vanligaste rasen i svensk polishundtjänst. Den här sidan går igenom vad hundarna gör, hur många de är, vilka krav som ställs på hund och förare — och vad det egentligen betyder om du funderar på att sälja en schäfer till Polisen.
Vad gör svenska polishundar?
Polishundar är tjänstehundar i Polismyndighetens verksamhet. Den största gruppen är patrullhundar (ibland kallade ÖVS-hundar): de arbetar i yttre tjänst med personsök, spår, saksök efter mänsklig vittring, skydd av föraren och gripande av flyende personer. Därutöver finns specialsökhundar som tränas mot specifika doftbilder — narkotika, sprängämnen, kriminalsök (blod, kroppsvätskor, DNA-spår), brandhärd och liknande. Polistidningen (februari 2025) beskriver ungefär 350 patrullhundar och 100 sökhundar i landet.
Ekipagen används i allt från eftersök av försvunna personer till brottsplatser och ordningstjänst. Hundarna bor normalt med sina förare och tränas kontinuerligt; Wikipedia anger att mellan en femtedel och en fjärdedel av hundförarens arbetstid går åt till träning.
Hur många — och hur stor andel schäfer?
Olika källor landar i samma storleksordning:
- Polistidningen februari 2025: ungefär 450 polishundar (350 patrull, 100 sök).
- Wikipedia «Polishund» och Trygg-Hansa: drygt 400 polishundar.
- Tidningen Svensk Polis 2022: fler än 400 polishundar (och lika många förare).
Rasbilden är tydlig i öppna sammanställningar: cirka 70 % tysk schäferhund och cirka 20 % belgisk vallhund/malinois (Wikipedia; liknande siffror återkommer i media). Övriga raser används främst i specialroller. Schäferns historiska tyngd i tjänsten hänger ihop med avel för nervstyrka, driv och samarbetsvilja — se även linjer och MH och bruks.
Krav på hunden
Polisen köper inte «färdig polishund» i betydelsen färdigdresserad produkt från privata säljare. Man köper ämnen — valpar och vuxna omplaceringshundar — som sedan testas och utbildas internt.
Nyckelsteg enligt Polistidningen och Wikipedia:
- Lämplighetstest (L-test) — Försvarsmaktens variant för FHTE-avelshundar (ofta 12–18 månader) respektive Polisens eget, mer beskrivande L-test för privatköpta hundar (patrull ofta från cirka 18 månader; sök från 12).
- Provperiod på ungefär två–tre månader hos hundförare. Polistidningen uppger att omkring hälften av dem som klarar L-testet faller i provperioden (spår, hälsa, aggression, bilåkning, hemmiljö m.m.).
- Dressyrnivå / tjänstbarhetsprov — patrullhundar ska bland annat klara dressyrnivå 1 (och inom ett år nivå 2 enligt Polistidningens beskrivning); tjänstbarhetsprov återkommer löpande i tjänst.
Typisk bild i Wikipedia: hunden är färdigutbildad kring tvåårsåldern och tjänstgör ofta till omkring tio år (hälsan avgör). Egenskaper som efterfrågas är hög arbetsmotor, kamplust, spårlust, social tillgänglighet, robusthet mot skrämsel och hälsa (HD/ED/rygg nämns ofta i rekryteringsmaterial). Källorna: främst Försvarsmaktens avel i Sollefteå (FHTE; enligt regeringsuppdrag ska FM stå för ungefär hälften av Polisens behov), privata uppfödare och privata säljare/omplaceringar. Tidningen Svensk Polis (2022) anger att Polisen tillsammans med Försvarsmakten testar ungefär 200–300 hundar per år.
Krav för att bli hundförare
Du kan inte söka dig till polishundtjänsten som privatperson. Hundförare rekryteras bland redan anställda poliser. Öppna källor (Wikipedia, Framtid.se, regionala utlysningar) beskriver typiskt:
- Anställning som polis, ofta med minst två års yttre tjänst.
- Urval med fysiska tester, intervju och hundhantering; därefter provtjänstgöring (ofta omkring sex månader).
- Åtta veckors grundutbildning vid Nationella polishundtjänsten i Karlsborg (uppdelad i block), enligt Polistidningen och Framtid.se.
Föraren och hunden bildar ett ekipage som bor och arbetar tillsammans. Det är ett livsstilsyrke mer än en «extra grej» i patrullen.
Sälja schäfer till Polisen — priser och realism
Det finns en myt om att man kan sälja en «färdig polishund» privat för stora summor. I svensk praktik stämmer det inte. Polisen köper kandidater (valpar och vuxna) inom myndighetens inköpsramar — inte färdigdresserade privatprodukter till marknadspris «vad marknaden tål».
Polistidningen 26 februari 2025 («Ständig jakt på fyrbent talang») anger aktuella ramar:
- Max inköp: 100 000 kr för patrullhundar, 80 000 kr för specialsök.
- Snitt vid köp från privatpersoner: cirka 55 000 kr; ungefär 50 sådana hundar per år.
- Valp snitt 2023: cirka 22 500 kr; ungefär 40 valpar per år från privata uppfödare.
- Ungefär hälften av Polisens hundar kommer från Försvarsmaktens avel; resten från privata marknaden.
Äldre utredningar (t.ex. SOU 2010:21) beskriver rekrytering i andra storleksordningar och åldersfönster — användbart som historisk bakgrund, men 2025 års Polistidningen-siffror är bättre för aktuella priser.
Praktiskt: Polisen gör förbedömning, L-test och ofta en provperiod innan definitivt köp. Misslyckas hunden återgår den till ägaren (enligt beskrivningar i öppna rekryteringsguider). Att erbjuda sin schäfer är alltså möjligt — men det är inget genvägsjobb till 100 000 kr. De flesta individer klarar inte kraven.
Koppling till sport och avel
Den egenskapskarta Polisen söker överlappar delvis med bruks- och IGP-träning, men tjänsten har egna tester och etik. För dig som tränar civilt: IGP-intro, MH och bruks, linjer. Tillbaka till siffrorna: statistikhubben.